[MILK]

Hm, uppdaterar en till..
Jag har tittat på en film MILK, det är sann historia som händes i USA i 70 talet typ.
Det var då en homosexuell man som gick genom i politik, och kämpade för rättigheter.
Det fanns motstånd, som ville förbjuda homosexuella lärare för att de är rädd att de skulle omvända
sina elever från hetrosexuella. osv.

Det var DÅ jag insåg hur mycket de har kämpat för att bli "respekterade."
Det gjorde mig småingom paff, även om ibörjan tyckte jag det var konstigt att se mycket bögpussar osv. men det
gav ändå betydelse av hela filmen.

Helt totalt bögig film, men fanimej BRA film, rekommenderas varmt för er som inte vill respektera våra vänner,
eller vill inse hur mycket de har kämpat oavsett hur långt gräns kan riskeras.
Det är då jag förstod hur mycekt Pride kan betyda för våra vännerna. ^^

Viola!

[Oh my God, Storm kissade!]

Nu skriver jag ett typiskt mamma inlägg.. ganske ovanligt av mig va? ^^

Jag bara måste berätta vad som hände med min lilla son, Storm idag (23 juli) på kvällen skulle jag bada honom, men
hade tagit av blöjan och satte honom på pottan. och han satt lugn, och hämtade en bil som låg på golvet,
så blev jag själv kissnöjd av att se rinnande vatten ^^ (hoppsa) så uträttade jag även mitt beroende med Storm.
vi båda satt i toalett ^^ men så kissade han! första gång, så när han var klar "gick" han av stolen...

Självklart blev jag stoltaste mamma ^^
Storm börjar bli pappas pojke nu för tiden, brukar vara båda mammas pojke eller pappas.
Men när jag badade sonen, så ville han INTE gå upp (!) så jag ropade på min mic, och då gick Storm med att bli buren av pappa och myste ihop...
Det är så härligt att se.. jag orkar inte vara tillhängig för Storm. Skönt att han favoriserar båda föräldrarna.
Underbart.
Snart blir han 1 år.. så ska det firas!
Hrm.. Inget mer att säga.

God natt..

Viola.

[Varning -upprörd inlägg]

Hey..

Som ni har säkert även märkt att det inte är lätt att uppdatera sin blogg under sommaren.
Finns ju mycket annat att göra..

Det har tydligen hänt båda roliga och tråkiga saker.. Inget tråkigheter för min krets,
fast jag har även mitt depression att kämpa med.. Det är INTE lätt det..
I cry every day for everything and for nothing.

Det var tydligen tuffare att än vad jag trodde att jag skulle ha. Men nåda jag ska bara fortsätta att gå genom tills jag lyckas och är stolt den dag. Det ska jag se fram emot, och det är INTE enkelt..

Men vad som fick mig att vilja uppdatera mitt inlägg är att jag är upprörd, ja upprörd!
jag satt och läste om tråkig nyhet som pågick/pågår i Sverige, och en som fick för sig att skriva blogg som
jag tycker det var otroligt hemskt stil.

- Hon skrev att självmord är egotisk.
Folk som begår självmord är egotisk. -

Otroligt vad jag blev upprörd.
Hon har tydligen aldrig mått så dålig helt ned i botten, bara sådana folk som skriver det här har ingen förstånd på detta.
De som pågår självmord är INTE egotisk enligt mig,
De som säger "Snälla leva för min skull" är egotisk..

Hur jag menar med detta egentligen undrar ni nu säkert,
Det är så att folk som mår dåligt av depression eller har upplevt något så tragiskt att de inte kan bära genom det.
att de inte kan mer kämpa genom det. att de har uppanvänt all sin styrka, och även aldirg har kunnat sväljat sin stolthet och be om hjälp.

Jag lovar er, Det är inte enkelt att säga "Jag mår så dålig jag ger fanimej snart upp".
Säger man det får man alltid höra; "Jo jo du kan! Kämpa på! Leva för min skull!"

Ska man alltså leva och må så väldigt dåligt bara för att "de andra" vill det?
Ska man fortsätta leva med ingenting har bara för att de andra vill ha "mig" i behåll?
Om man lyckas att fortsätta leva så är "de andra" egotiska!
De andra är belåten och glada mens den benägen mår så dålig.
Förklara mig vilka som är ego då?

Jag säger alltså inte att det betyder att alla som begick eller begår, mår dåligt, de kanske är drabbad. det kan var många olika grunder. man kan inte alltid veta.. Så är det bara.
Några har styrka att gå genom jävla svårheter. några har inte.

Jag vet vad jag pratar om. Jag har varit nära att genomfört det. men det var alltid något som håller mig uppe.
alltid något.. Men vem som vet jag kanske inte lyckas en vacker dag att finna en grund att hålla mig uppe.
DÅ vill jag fanimej inte höra någon säga. "josannah är så otrolig ego." Jag kommer att vända mig i graven om ni nånsin har modet att skriva det!

man mår så dålig att man tror faktiskt på att man gör sin krets/folket en tjänst om man försvinner. så hur kan man vara ego när man har i sin tro att man tar hänsyn till de övriga? Förklara mig det!

Att man inte be om hjälp är det för att man skäms, man försöker leva upp till perfekt nivå.
Att man ska leva upp till andras förväntningar. Att man felar är oförlåtligt.
Att man inte lyckas ändå att gå genom tror man att de tittar ned på en och tänker "Vad sa jag om dig så?"

Jag vill inte ens läsa kommenterar "Jag visste inte att du har så här."
JAg vill att ni ska försöka förstå poängen,
Det är inte heller enkelt att skriva avskedsbrevet. tänk om man misslyckas och de läser brevet mens man lägger
på sjukhuset så får man all den empati som man inte alls önskar? Förklara mig hur.

Jag är helt enkelt upprörd.
Någon har begått självmord och ni har lyckat att håna den avlidne genom att säga h*n var så ego som begick det.
Kiss my ass.

Viola.

[En påhittat sjukdom eller?]


Hmm,

Nu har jag iallafall testat och skriva en engelsk inlägg, vetefan om jag skriver inte riktigt, eller ej.
Det är ändå min egen blogg och det ösar av egotisk =P

Och kommentera gärna om ni förstår även om inte, så vill jag veta om jag ska ta hänsyn till er framöver eller
fortsätta ösa med ego..

nu till lilla fantasti jag har som jag tänkte på för några vecka sedan, och tänkte
"Det här ska jag blogga om" och det blev typ aldrig av förrän nu.

Jag tänkte på att en del påstår att homosexuella är sjukdom, och jag tycker det är något vås.
Jag har underbara vänner som fungerar helt normalt och de inte lider eller så intar medicin mot det.
Men iallafall förställ er nu, en dag kommer forskarna i vetenskapet fram till att det ÄR sjukdom, det är
ett ämne i hjärna som fattas, så därför gör det till att folk missuppfattar sina känslor och det ligger felet i
hjärna, och de kan reperas igen, och det är via medicin, och det har 100 % verkan.
Så skulle de som är homosexuell ta detta medicin eller motsäga det även om det är sjukdom?
De har närmast förlorat deras tid på att bygga sin självföretroende och gått genom en del, till ingen nytta,
eller?

Jag själv tror nog att alla de som är verkligen nöjda med sin läggning skulle behöva stor hjälp för att börja om från börja och de kommer nog att sakna deras gamla liv om de börjar på medicin..

Men skulle DU inta medicin om det verkligen var sjukdom?

(jag vet en bullshit inlägg, menmen, skriv vad du tycker ;-) )

Viola.


[Modern depression]

Hi all.

I have been with my doctor and received the diagnosis that I suffer from "modern depression." Do not really know what that means, actually ..

So, I will meet a psychologist and talk out any problems that I have ..

But anyways, I was worried so I asked my boyfriend if it meant that I was mentally ill, he refused and said it does not have to mean it, that could mean that everything that I have gone through, tough childhood, a tragic death in the family , time with ex-husband, and forced to live without children in everyday life, so it takes a lot of my force as possible, I have broken down and can no more, it also makes my brain ..

So I hope I get help soon, so I can see life's joy, and from having to see the grief in the eternal.

My children have the greatest importance to me will continue to go through even if it is so damn hard.
Sometimes, I just want to give up, because it takes so much strength from me, it's almost as much strength in me exhausted.

But, now is summer, and next week, my kids to visit, here with me and they stay so long .. the first of August. It is unusual so long, I am very pleased and look forward to it. So I'll try to be a wonderful happy. Summer is not exactly the best season for me.

Viola.

[Drömmen]


Jag drömde inatt, att jag var så goda vänner med Edward och hans familj (twilight),
och därmed hade en små sommar romance med någon av dom, minns inte vilket,
men umgick mycket med Edward och hans bror, besökte deras hem, det var så mysigt, speciella område,
men då blev jag väldigt dålig och helt onormal, så de förde mig till deras sjukhuset,
och de upptäckte att jag hade fått cancer, men "ondart eller godart" fanns inte, fick man cancer så var det en tidsfråga om
överlevelse.. Jag låg där i mysigt mörka rum, det fanns en gigantisk rum med typ trädgård. där kunde man campa/husvagn, istället för sjukhussäng, men jag fick en rum med mörka tapeter och speciell mysig säng,
Jag tyckte om det, hade ständigt sällskap av Edward eller en annan som börjar med C.. (ni som vet vem jag pratar om, så rätta till)..
De kunde inte teckenspråk, men de kunde telepatiska, eller skriva på papper.. jag blev dåligare på att skriva för
jag fick halliunciera, jag skrev på ett hårdpapper, jag skrev något med vanligt bläckpenna, men när jag läste det så
såg text ut som jag hade skrivit väldigt dåligt och hade metal på den, typ smälta mental sen skriva med mental,
det var helt oläsbar, så jag fick panik att jag skrev så dålig, så jag skyndade mig till camping, så kom C till mig och
sa det är lugnt, du har inte skrivit något? Han visade mig pappret så det var helt tomt.
Jag blev förvirrad. så sa jag plötsligt att jag skulle på toa,
(i drömmen hade jag även kräkts och gått på toa mycket, men detaljer skrev jag inte..)
Så de ville följa med in för att vakta hur jag bajsade, det var obligaritisk, men här gång bad jag om att inte följa med in.
Så jag gick in och skulle bajsa och kräkas. var så yr.
så jag föll från toastolen, i pinsam ställning och jag såg på en gotisk djur som kom till mig, jag skrek om hjälp men
skriken var hallucinton. så jag skrek utan röst typ.
gotisk djur kom fram till mig och tog något del av min hjärna.. Så jag skrek igen till sist hörde de mig., men då var det försent.
Jag överlevde inte cancer och halluinctonerade hela tiden..
De kom in och försökte rädda mig, men det gick inte och det var en stor sorg för Edward-familjen.
Så var jag på en annan plats, och det kostade en banan att skicka en sms. 121 bananer = 121 sms.
Så fann jag en vän (iverklighet umgås vi inte ens), och ville berätta henne att jag har fått cancer,
så jag bad henne att följa med in bilen, och jag sa "Jag har något viktigt att berätta, och det är allvarligt..." så blev jag avbruten av hennes dominerande pojkvän som sa till henne "Kom nu, du måste följa med mig nu, du måste se något skoj!" Hon: neej inte nu..
Jag: var snäll att gå nu för vi har något viktigt att prata om.
Han: DU SKA KOMMA NU, oavsett om det är viktigt snack, du får inte missa detta skoj.
Så sa jag till honom: DIN SVIN.
Så blev han riktigt arg, och hoppade så sparkade han bildörren.
Jag öppnade min annan bildörr, och såg på Mic, han pratade vidare och såg inte mig trodde jag.
så vän följde med sin pojkvän. helt omedveten om min cancer.
men så skickade jag sms, och sa att min bananer är snart slut, så skickade hon 121 bananer till mig.
så jag kunde skicka, jag berättade till en annan att jag har fått cancer, och är helt döende.
så hon sa "är den godart eller ondart?"..

Så några dagar efter träffade jag min mic igen, och jag berättade om dörren,
så sa han: "Ja jag vet såg det hela, men jag var tvungen att bli färdig i diskussion,
så jag gav honom spö!

Jag tappade hakan och sa till honom, hur gjorde du det??
(world of warcraft stil i verklighet, i spelet kan man inte spö någon tills död om båda är samma goda, typ.)
jag tänkte och försökte lösa mysterium, hur helvete gjorde han det?
Han sa det var bara att ta duel och spö, sen färdigt?
Jag förstod ändå inte hur...
Det tog flera dagar för mig att förstå, tills jag tänkte "ÅH detta är verklighet, inte wow!" (trög?)

Så skulle jag plötsligt med Jinnas födelsedagsfest, och hon hade flyttat till mitt stan.
(nu var vi i örebro, och folk var dansk språkig.)
men tyvärr så var alla skitdålig på att beskriva..
Träffade Challe, Joel, Denise och hennes pojkvän..
vi skulle handla middag och presenter, men jag glömde Jinnas födelsedagspresenter hemma.
Så var vi hungriga och ville äta frukost, hos Denise och hennes pojkvän, men frukost var typ coca cola och nachos och allting skräpmat, man vi ville äta yoghurt med müsli, och de två sa det var koonstig frukost, och tyckte att vi har valt
helt fel och konstig, äcklligt.. tills hon smakade på den.. "Den var ju god!"..
Så träffade jag en annan människa som påminde om min goda vän Edward, jag frågade, "är han en monster eller människa?" alla skrattade åt mig, och "människa!".
Jag kom på att jag glömde presenter, och bad om beskrivning vart Jinna bodde, Denise och hennes pojkvän bodde i en lägenhet som Burger KIng fast det var en lägenhet istället.
jag frågade Joel vart bor Jinna?
"Ja samma ställe typ jag bodde förut nästan."
Jag har aldrig besökt honom så jag visste inte vad han pratade om.
"Nära Naxxramas, otroligt nära, bara gå dit så färdigt."
Jag förstod inte? Naxxramas?!
Så förstod jag någon timme efteråt, att han tänkte fel. Naxxramas är en instance i spelet "wow"..!

âh jag följer med så sticker jag efteråt.. och det var... nära nära Denise lägenhet..
alltså Handelsbank på våghustorget mellan mcdonal´s och köpcentrum, inte krämen men annan.. vad heter det nu?
Så var Natty med i drömmen, när vi gick in och upp, massor trappor, tills sista våning upp, så sa jag till Natalie, åh det luktar gott, typ ny trä! hon svarade med : "nej det luktar äckligt konstigt typ alkoholister bor här."
Så vi kom in till Jinnas lägenhet, vi öppnade dörr, och sen var det ett gigantisk balkong/altan, med träpaneler och vackert utsikt över örebro, så såg vi lägenhet, gigantisk tvrum med gigantisk köket, och där satt Elin och hon hade nattys frisyr, blondin och uppklippt.. Jag tappade hakan och gjorde en grimas samtidigt, "frääckt lägenhet!"..
Så frågade jag Elin om jag kunde låna hennes moped så jag kunde hämta presenter, och att hon har garanti på att få min fräcka scooter om hennes moped blir förstörd.

Ja så var drömmen, Storm vaknade och skrek. Kommentera om min drömmen ;-)