Det var...

-Vi som "knackade på" hos våra kompisar utan förvarning när vi ville träffa dem.
-Vi som lärt oss räkna genom att räkna antal pet-flaskor som behövs pantas för att köpa 100 st 50-öres tuggummin.
-Vi som slog in skolböckerna i diverse fina skydd för att vi behandlade dem med respekt.
-Vi som kan skillnaden mellan discodans och tryckare.
-Vi som på egen hand klippte i våra jeans innan de började säljas söndertrasade.
-Vi som har sparat en blå/röd kudde fylld med märken såsom silverfisken och baddaren.
-Vi som någon gång har haft en OKEJ-poster upphängd på väggen.
-Vi som samlade på allt - främst kapsyler.
-Vi som var den första generationen som kunde zappa mellan Skurt och Björnes magasin.
-Vi som i våra egna dagböcker inte kunde undvika att använda samma fraser som i "Berts Dagbok".
-Vi som försökte allt vad vi kunde att bygga lika fina trädkojor och hitta lika coola "gömställen" som det fanns på TV.
-Vi som på egen hand lärdes oss datorer/internet/fildelning och dessutom fick lära våra föräldrar hur de kollar sin mail.
-Vi som visste skillnaden mellan att ringa billiga lokalsamtal och dyra riksamtal.
-Vi som trodde att vi blev rika när guldtian ersatte papperstian.
-Vi som upptäckte erotik genom ryska posten och snurra flaskan.
-Vi som hade kvar Sovjet i kartboken hela grundskolan (trots upplösningen).
-Vi som började "hänga med våra polare" när det blev för ocoolt att "leka med våra kompisar".
-Vi som jublade när gröna/svarta tavlan bytades ut till whiteboards i skolan.
-Vi som fick hjälpa läraren att trycka på play på videoapparaten
-Vi som fyllde våra cykelhjul med kulor eller spelkort för att det skulle låta så mycket som möjligt när vi flög fram.
-Vi som trodde att vi skulle bli rika när vi efter många år skulle sälja våra kulor, ishockeykort och pogs.
-Vi som spelade in musik på kasettband genom radion.
-Vi som gick från altavista till eniro och från eniro till google.
-Vi som frågade chans på någon ny varje vecka.
-Vi som hittade på ett eget språk för att kunna sjunga med i engelska texter.
-Vi som drack Cuba Cola och Jaffa.
-Vi som läste OÄ i skolan. ( Minns någon vad OÄ står för!? Orienterings Ämnen )
-Vi som var närvarande medan myrornas krig fortfarande gick på TV.
-Vi som fortfarande säger negerbollar och aldrig har sagt det och menat något förolämpande.
-Vi som var för coola för vanliga sällskapsdjur och skaffade vandrande pinnar och tesvamp.
-Vi som smaskade omkring med Jenka, Shake eller Hubba Bubba i munnen.
-Vi som fick fler finnar av Clearasil.
-Vi som hade påtvingade brevvänner i grannorten.
-Vi som inte fick slänga maten eftersom det fanns barn i Afrika som uppenbarligen var hungriga.
-Vi som var med på rökrutornas tid.
-Vi som drack Sunkist ur pyramidformade förpackningar.
-Vi som hade en Amiga hemma - datorn där man skrev cirka en sida i ett ordbehandlingsprogram och så var minnet fullt.
-Vi som drömde om att ha en egen rökmaskin hemma.
-Vi som tyckte det var värt tiden det tog att surfa med 56k-modem.
-Vi som tryckte på play på kassettbandspelaren till vår Commendore 64 och sen kunde gå och göra något annat i 20 minuter medans spelet laddade.
-Vi som lämnade Bingolotto samtidigt som Leif Loket Olsson.
-Vi som lät mamma fläta hela håret i små flätor när håret var blött, och sen sov på dessa under natten för att få vågigt hår till kommande skoldag.
-Vi som hade en väldigt härdad men ändå öm nintendotumme.
-Vi som hade våra första slagsmål genom att tävla om vems farsa som var starkast eller hade farligast yrke.
-Vi som införde pizza, kebab och tacos i svensk husmanskost.
-Vi som dansade så långa tryckare att vi klibbades fast i varandra.
-Vi som fortfarande kan dansa Macarena till punkt och pricka.
-Vi som var de första i backen med snowboard.
-Vi som använde telefonkort och personsökare innan mobilernas tid.
-Vi som fick förbud att använda tamagoshi på lektionerna.
-Vi som använde sockiplast för att förhindra det groteska vårtspridandet.
-Vi som använde cykelbyxor i olika färger.
-Vi som spelade snake på datorn som små innan det dök upp på mobiltelefonen i tonåren.
-Vi som fortfarande säger Domus eller Servus i stället för Coop.
-Vi som var de som började med lunarstorm och vi som tog jävligt lång tid på oss innan vi hade hjärtat att sluta med det.
-Vi som vara jäkligt skeptiska till MSN när det kom då ICQ faktiskt fungerade alldeles utmärkt.
-Vi som har försökt att säga krankelibrankelfnatt eller killevippen för att se om det gav någon effekt.
-Vi som lärde oss hantera MS Dos för att kunna spela pc-spel.
-Vi som lärde känna Robert Gustavsson genom Björnes Magasin och inte Parlamentet.
-Vi som går igång på "När du hör den här signalen... *pling* ...när du hör den signalen, då vet du att det är dags att vända blad. Då börjar vi...".
-Vi som var tvungna att blåsa i våra nintendospel för att de i överhuvudtaget skulle fungera, teknik: kraftigt men utan salivstänk..
-Vi som hade gameboy color med färgrannt hölje, inte färgskärm.
-Vi som utan besvärliga åldersgränser sprang upp och handlade Blend Ultra (!) till våra mammor.
-Vi som åt Bamse-meal på Clock innan vi upptäckte Happy Meal.
-Vi som vek alla våra nya tjugokronorssedlar till skjortor.
-Vi som hade en hel hylla med filmer som vi spelat in från TV på kassetband.
-Vi som tyckte att vi var extremt välberesta genom timmar framför BackPacker (1 och 2).
-Vi som hade bänkar med lock på.
-Vi som fick de blåaste tungorna av Vira Blåtira.
-Vi som fick onödigt mycket information om att vi skulle ringa 112 i stället för 90 000.


....mmm..

Viola!

det känns nästan som ett comeback att skriva härinne, jag skriver faktiskt lite för sällan.
Jag brukar ha tankar som jag vill skriva ned i blogg, men jag gjorde det aldrig...

Jag funderar på att bli vegetarisk, men det verkar vara så svår, för jag har kollat runt och det är tråkiga vegemat,
vegelasagne är inte så gott, när jag åt rätten..

Men jag är egentligen inte en djurvän, kommer aldrig vara det helt 100% djurvän.
Visst har jag vuxit upp med olika djur, min mamma är den som älskade djur, och gör det fortfarande.
Jag hade vuxit med minst 10 fåglar i en gigatinsk bur, som min storebror ägde, medan jag fick en lille bur med en lille fågel. hundar, hundar har alltid varit en del av mitt liv, sedan jag ankom til jorden tills jag flyttade hemifrån, då var det slut,
men schäfer sitter ett särskilt plats i min hjärta och förstår inte det, för pojkvännen tycker inte om schäfer, och han föredrar mera robuste hundar, så det blir komplicerat. lika bra skita i det.

Jag har blivit knäpp som börjat tänka på att djur har inte blivit bett om att bli människans mat.
Det är nästan liksom du, vill du vara en haj mat? Nej väl? det vill ju ko inte heller. de vill hellre njuta av att tugga gräset,

Det fascienerande är att djur faktiskt har känslor, det insåg jag inte förrän ganska nyligen, då jag såg på hur djur uppförde sig, jag jobbade med fårflock en kort stund för ett par år sedan, och det var en får"mamma" som födde två lamm, och mjölk var inte tillräckligt, och de svältades, så en lamm dog, och mamman blev depremeriad, så den andra fick inte heller mat, Så jag fick sitta där och ge lammen flaska. det var otrolig känsla. men den dog ändå..
så hittade jag mamman i hennes box i ett par dagar efter och den skakade och dog.. mamma sörgade sig ihjäl helt enkelt.. Precis då forstod jag att de är inte bara djur utan känslor..
Det är självklart inte ALLA djur, utan några, men det finns djur som visar medkänsla,.. Och det roliga är
att själva fiskar är också fixerad via skönheten. tänka dig!
Det såg jag i discovery, ja ni som vet så har jag skräck för djupvatten och gigantiska fiskar(pattedjur),
men satt med mic, ett beroligande medlet är Michael, så jag kan titta på programmet, då de utforskade riktigt djupt, och det kom några flock fiskar, som var stora, och till deras "zon" via klippet, då fanns det massa små djur som hjälpte till att ompyssla fisk-honar, så de kan förföra ledaren.. det var så roligt, och tänka sig, själva fiskar är FIXERAD via utseende,

Men tänka er, korvar, men korvar är gjort av griskött och stoppad i deras egen inälvor. hur sjukt är det?

Jag äter inte så mycket griskött, försöker undvika det så gott jag kan, har alltid dålig samvete och det är farligt för hjärtat att belasta kropp med griskött.
Nötkött är mer ok, men samtidigt kan jag inte äta en oxfile om den är tjock, jag mår illa då,  om jag blir bjuden på ett grillfest, då måste det finnas nått alverativ möjlighet annars tar jag bara potatissallad och sallad..
att grilla tomat är lite blä. så omöjligt att leva vegetarisk egentligen.

Samtidigt är det tillåtet för folk att äta kött, man har ingen rättigheter till att förbanna någon, bara för att man själv inte är en köttätande..
Men det ni, köttätande, vi är faktiskt födda till att äta vegetariskt, våra tänder visar tydligt att vi inte är ägnade till det.
vi är mest ägnade till rawfoodisterna, men det tråkiga är att våra kroppar har blivit beroende av kött. Våra kropp har lätt att
skapa ett beroende, när man hittar det godare. och vi blir faktiskt sjuka om vi äter råkött, att vi måste steka och se till det är genomstekt sånt, för att sedan kunna äta.. men om man ser på vegetariska varar så ser man nästan ALLT som kan ätas direkt utan att behöva steka..
Det värsta är att folk som avskyr grönsaker/frukter, det förstår jag bara INTE,
man ska bara äta igen och om igen, man ska träna i att tycka om grönsaker, vilket många inte väljer att ta den. till slut
blir man tjocka och ohälsom.. ât MERA grönsaker, inte för att banta, men för att det är BRA för kroppen!
gott är det fakiskt också. =)

Jag är en köttätande med dåliga samvete. Ja jag vet en riktig gam enligt sura vegetariska som bara varit det i några år.

Viola.