Myten: mammor vet allt!



Helgen har passerat mysigt förbi och när jag lämnade så fick jag veta att jag skulle se dom först den 24 febrauari, så blev jag så besviken, och lite ledsen, eftersom det är sportlov om 2 veckor så jag har ingen chans.
Gahh.. men jag överlever eftersom jag kanske får kramar den 1 feb för då kommer jag till utvecklingsamtal.
Så kan jag ju passa på att säga hej, isåfall om jag får.

I fredags när vi kom hem, så kom det en blinkande bil förbi, det såg ut som civil, men förmodar att det är falck, så frågade Debora, "Vet du vad som händer?"

"Nej det vet jag inte, de kanske skadar sig eller sånt, det vet jag inte." Svarade jag. 

då vi var hemma och jag fixade mat så kom det två brandbil och en ambulans förbi i våra bilgata, till en av villa område, (vi bor högt upp i lägenheten, så vi kan se "allt")
Så frågade Debora mig vad som händer?? 

"JA det är en man som ramla ned".. 
Debora: Men, det var 2 brandbil, och en ambulans. 
Jag: Åh, det var en man som gick på taket och kvinnan skrek åt honom så han blev chockad och ramla ned och en katt fastnar högt upp i träd så brandman klättrar upp och hämtar katt ned.. 

Debora utbrasar förvånad: "VA? är det sant?"
Så svarar: Nej, hur fan kan jag veta det när jag vet inte vad som händer? =) 

Så är det ibland.

Satt natten uppe och övade på att rita bältdjur ansikte, så somnade jag halv 2, vaknade 05.00 av att Storm ville sova hos oss, då var Thor sjuk i feber. bara att stiga upp och göra i ordning Storm, så nu är det bara jag och Thor.. Han sussar gött medan jag ja.. = MAMMSLIVET är ljuvligt!! =)

När förstår folk att man INTE ska ta råd av Anna Wahlgren??

Best of Anna Wahlgren:

"Det var hela femton minuter mellan sammandragningarna, [...] medan jag väntade groggade jag med vänner i allmän feststämning."

"Att rökning skulle ge för små och för tidigt födda barn betvivlar jag [...] Genom nio graviditeter har jag varit storrökare"

"Man kan utsätta barn för skilsmässor, uppbrott, flyttningar, avbrutna kamratkontakter, upprepade skolbyten utan att för den skull nödvändigtvis skada dem."


"En mycket aggressiv sexårig flicka var hos mig med sin mor. [...] Jag tog ifrån henne barnet och bad henne komma med mig ut i köket. Där la jag händerna om hennes hals. 'Om inte du uppför dig som folk, så tänker jag strypa dig, lilla vän."


- ur Barnaboken



"Men hon är ju inte felfri"

läs det här, hennes egen dotter som har skrivit det.
- Hon är liksom okontaktbar. Hon har supit oavbrutet i tre dagar. Och hon liksom ylar. Förstår du hur jag menar? Dans röst är tjock och desperat. Precis innan vi ska lägga på säger han, liksom i förbifarten: - Hon har hand om tre spädbarn också. Hon ska lära dem att sova.

Jag läser Felicia försvann. Boken om Anna Wahlgren, ur hennes dotters perspektiv. Boken känns som snabba glimtar ur en väldigt svår barndom och som läsare känns det som att jag tjuvkikar in i misären. Korta fragment av en större bild.

Jag tänkte att jag skulle vara öppensinnad och ickedömande för jag vet ju hur svårt det är att vara mamma, hur trötthet, tålamod som tar slut, frustration och stress kan få den bästa av föräldrar att bejaka sin inre psykopat vid svaga tillfällen. Och hur man hela tiden slåss mot det där dåliga samvetet och ångesten; gör jag rätt?

Men nej. Det går inte.

Redan första kapitlet så hatar jag henne. Halvvägs in i boken och jag gråter för att de stackars barnen som växte upp i den här misären av alkoholism, sex, fester, misshandel, hot, våld, kränkningar, övergrepp, vanvård, skuldbeläggande, självmordslöften och lögner. Nej, Anna fuckade inte upp då och då så där som alla gör ibland. Nej.

Hon var en fruktansvärd mamma. Det finns inget sätt att sockra det på och det ska det inte heller. Felicias röst måste få höras. Hennes berättelse måste tas på allvar. Inte för att smutskasta en mamma som gjorde så gott hon kunde utifrån sina egna trasiga förutsättningar utan för att samma mamma har tagit på sig rollen som barnexpert och rådgivare åt hundratals, tusentals kanske, föräldrar. Som med sina råd och idéer än idag fortsätter att vilseleda kärleksfulla föräldrar och traumatisera försvarslösa barn.

Ingen vet riktigt var mamma är. När kommer hon hem? [...] Simon har precis lärt sig gå och drar Agnes i byxorna. Men hon vet inte. Istället säger hon till oss att det är dags att gå och lägga sig. Fast först borsta tänderna. Det var tur att mamma gav henne allt ansvar, för hon är bra på det. Fast hon bara är nio år.







Kopierat av ladydahmer.blogg.se

Para ihop Marianne och George Clooney!

Hejhej!

Året första inlägg.. jag hade planerat att ni skulle få en lilla överraskning via nyåret, men det hände inte,
kanske nästa nyåret eller vad vet jag.

Det är visst en av min sämsta egenskap är att alltid sträcka ut tid lite för lång tid.

Men nu till saken, jag vet nu vad Storms framtid ska bli,
han jobbar nåtting med bilar, vad vet jag inte, han har alltid varit så insatt i bilar sedan födsel, trots att jag har
försökt att ge annat möjligheter så tycker han att bilar är roligare och sen blir upptäckt av nån agent som
söker skådespelare, jag och mamma satt å diskuterade om det, så bestämde vi att vi ska redan nu till sommar
skicka Storm till olika ställe och bli barnskådis, för min mamma vill så gärna sitta bredvid George Clooney när Storm vinner oscarstatyn, innan George Clooney blir alltför gammal..
Hur allt började sig?

Vi fick en låda, ca 24 st cola burkar av en vän som brukar åka ned till tyskland, som är så nära (ca 4 timmar.)
Så vi fick en låda gratis och det var snabbt uppdruckna på 2 dagar, vi är ju många i familjen.
Storm är den enda som avskyr läsk, det beror kanske på att vi vägrade att ge honom läsk innan han blev 3 år.
Folk har uttryckt att det är så synd om honom som knappt får smaka och gav honom trots mitt betonande nej.
----------
Men återgå till saken, det stod nu tomt papperkassa, så han spelade;
Tar fram ett burk och med sitt röst som lät som det öppnade, och drack, sen sa han "oläckert" och spottade ut.
Jag skulle ha filmat det men han ville inte visa för pappa när jag bad honom att "dricka en till."
----------
Två dagar sedan gick jag till närmaste mataffär och handla lite, så ville Storm följa med.
gatan vi brukar gå har stora stenar som gräsplanpynter längs gatan.

Första sten han såg gick han dit och klappade, och sa "åhh söt orm!", tar den fram och bär försiktigt till nästa sten och gav den till ormens mamma och vinkade hejdå.
nästa sten gick han fram den, åhh söt orm har ramlat och tar fram den och bär till nästa sten och sa det är pappa orm, inte mamma orm, men pappa orm och gav den ramlade orm.
så gick vi till nästa sten så sa han stor orm rädd! tar fram den och låg i min ficka så han kunde få sova lite till nästa sten så tog av min ficka och gav till mamma orm.. så nästa sten var den sista, så han tog fram den och bar den in i min ficka så vi gick hem, och skulle visa för pappa vad vi har tagit med hem..
Storm "Titta här" så pappan tog fram och skulle äta, så sa storm "neeeej! orm inte äta."

Jag frågade om orm var farliga? "Neej inte farliga, orm söta!"
----------
Igår gick vi samma väg dit till mataffär, kaffe var ju slut!, så tog han alla var och en orm och låg på barnvagn, Thor var med oss. och vi gick in i mataffär, efter ca 20 min, så regnade det ute och jag frågade om han ville sitta på barnvagn så vi kunde skynda hem, "nej."
"Ohh regnar! Skydda orm, och snöt en "regnskydd" över orm.. halvvägs ville han sitta så han tog alla orm och bar den försiktigt fram hem.
----------

Så älskar han dinosuarer..
Vi var ute och promenerade, så såg han stor dinosuarer som var farlig, vi måste skynda och springa, så sprang vil till en lägenhet och gömde oss från gatan och Storm torkade svett av sin panna och sa "puhuu".
--------

Jag älskar att se hur han fantaseriar, och kommer på saker bara så där ut av ingenting.
Vi var i leksakaffär och han såg bord och stol.. en papperkorg... en låda med olika mat/bestick.
Vad gjorde han då? Tog fram bord, stol, mat, papperkorg och fikade.

det är så härligt att se hur han använder sin kreativitet.