Jag har så mycket i tankar om vad jag skriver om, det gör att jag inte ens vet vart jag ska börja.
med vilket av åsikt. vad är det ni egentligen vill läsa om?

Jag vill börja med att berätta varför jag skriver inte så värst mycket om min ungarna.
Ungar är min klippa och stjärnor. helt utan tvekan!
De betyder mycket för mig, de är gjord av mig och de är så fantastiska.
Men ändå tycker jag att det ska inte ändra mig.
Ja jag är mamma till 3 jävla ungar, hehe.
Men jag är Josannah, jag har en personlig, det gör mig inte till mamma på fulltid.
Jag är mamma när det behövs, jag behöver frirum att vara mig själv.
Och varför ska jag berätta allt, när det är min ensak. Det finns massor av bloggar som skrivs om sina ungar
det är alltid härliga, men jag vill inte vara en av dem. Jag vill ha egen blogg utan att behöva skriva om
blöjabyte och barnvagn osv.

Hoppas att ni får svar på eras hemliga undran óm varför jag inte skriver om min ungar så mycket.

På tal om att vara mamma så kan jag lika gärna fortsätta med att skriva om ämnet.
Jag är total trött på att det är så många mödrar som konkurrentera.
Tänk ER, det finns faktiskt kvinnor som konkurrentera om vilka är bättre mamma.
Min dotter kan teckenspråk, ja hon kan och med räkna 1-10 och hon är bara 1½ år. Vad kan din son?

än sen då??
Min son kan göra det när det passar honom. Vill han hellre vara fräck och busig pojk istället för att vara duktig får han gärna göra det. imponera kan han ändå. Han är så jävla härlig, och jag skiter fullständigt i hur man ska vara bättre.
Jag har med mina EGNA ögon sett en baktala mig när jag var på platsen. och såg allt.
"hon är inte bra mamma. hon har inte kontroll på sin ungar."

Jag blev ledsen i detta ögonblick och pratade med min föräldrervägledare och hon sa att hon har sett hur jag har gjort och hon sa att jag är bra mamma.

Jag har bara mitt eget sätt att uppfostra barn. Jag tycker att det är OK att de skojar om snoppar eller så,
tex "En man står på bryggan och har cool solglasögon, med balla badbyxor, som ar svarta med gul streck på sidan... Han står och ser cool ut, så skulle han springa i vatten, och upps badbyxor är borta, där kunde man se snopp. MOHAHAHAHA."

Det medförer naturlighet i naket,
Jag tycker det är också ok att de säger fan eller så. det medför hur de lär sig att säga på rätt sätt, vad är fel eller rätt. jag tycker det är oacceptbart om de säger "Din jävla apa." Eller så, men det är ok om de säger "det är så jävla besvärligt." Då kan de uttrycka sig.

Det finns tyvärr föräldrar som blir chockade och säger "Du är inte bra mamma! Man kan inte lära dom så! de är för unga!!" ân sen då? det har gjort så att de kan uttrycka känslor, vilket min äldre son har väldigt svårt för, det hjälper honom att kunna få säga och uttrycka utan att få skäll. det är huvudsaken.

Alla har sina egna uppfostran. Jag har haft mamma i mitt liv och det har jag alltså fortfarande.
Men jag har haft en mamma som jag kan vara tacksam för att jag vet vad jag inte SKA göra,
därimot vet jag inte hur man uppföra sig som mamma.. Jag har inget att se upp till eller hämta "filer" ifrån.
Så jag överösar dom med kärleken och frihet. kan ni inte acceptera mitt sätt att vara en mamma kan ni bara gå vidare. jag behöver inte snobbar med näsan högt i luften..

och Jag kan vara väldig sträng när det behövs alltså.

Därimot är dåliga mamma inte en som inte kontrollerar var dom är, hon kanske hade sagt ja till att de får springa fritt i ett bestämt område. Vad man kan inte bara att bedömma efter bara att se utan att veta grund till det.

Dålig mamma är en som säger: "Jag orkar inte min dotter, jag vill skynda tid till hon blir 18, skööönt att slippa henne, hon är så jävla jobbig. när hon är bara 12". och MENAR det. inte bara irriterad för en kväll då annat sak.  
Dålig mamma säger; Du är inte min dotter för att du är...
Smiskar till en, tar i håret för att få henne stå upp.
misshandlar barnet psysisk är nästan värre än fysisk, jag menar, de ordena kommer att sätta fast i huvud, det medförar besvärlighet i framtid, med självföretroende, och självhat och massor mera.
Gör jag någonsin av dom till min ungar? Absolut inte.

SÅ lägg ned och njut tid med er barn istället för att kolla om jag är sämre för min sätt att uppfostra.
När jag frågar er om vad eras ungar kan och jag berättar vad min kan, betyder det bara att jag är intresserad,
tycker faktiskt det är roligt att höra vad ungar kan, hur olika de kan vara trots småbarns ålder.

Var nu inte rädd att skriva något ömsigt i kommenterar, jag pallar inte er kommenterar i msn. "Jag vågade inte skriva där." lägg av. Livet är tabu, om ni fortsätter att vara rädd om hur ni ska uttrycka er..