Det har varit svårt att skriva kort om min föräldrar. därför tog det lång tid innan jag gav mig och börja skriva.


Pojken som föddes av Barbro, Einar,
fick en lillsyster och uppvuxen i oroliga tider, pojken blev en kille,
som förändrade sitt liv när han blev 17 år,
3 år senare blev han pappa till Anders.. 
Något år senare hittade mannen nya kärlek, som hette Marianne,
de skapade deras familjeliv, nämlig, min bror, jag, lillebror.

Pappa, var den roligaste pappa, jag avgudade pappa mer än mamma när jag var lilla flicka,
eftersom han sysslade med så roliga saker, som att stå i sin garage och huvud var alltid lutande ned i motorhuvud, och han alltid hade jeans, som blottade hans rumpa-streck.
Tyckte det var så roligt att vara med, och fixa, lärde mig att reperationera cykelskedja, så jag kunde själv fixa om den går av nånstans.´


(Fotoförklaring:Jag som ville hjälpa min pappa att få husvagn på plats, medan min storebror, Jocke satt gött på svarta volvo och glodde kanske ned i pappas rumpastreck. )

När jag var 1 års gammal ungefär, så försökte min pappa lära mig att uttala "mamma" och "pappa",
och han kom på ide att jag kunde sitta på honom och tog min hand på hans hals och känna hur det viberade när han sa mamma, och jag kunde känna hans andedräkt, för att förstå hur man gör, det blev och tror jag att jag uttalalar fortfarande "Mammä"  (rätta mig gärna)

Sen var det på en kväll, vet inte om samma kväll, men iallafall då hade han druckit öl, och nu skulle jag minsann lära mig ordet "pappa", och han upprepade igen samma sak men med pappa istället.
Och jag regerade på hans illluktande andedräkt, gissa hur stum pappa blev. *fniss*

Han hade speciell hobby, utöver att syssla med bilar/lastbil, så jobbade han faktiskt som lastbilchaufför,
fick engång följa med honom en dag, på jobbet, jag var ca 10 år tror jag,
Så åkte vi längs sverige tur, och han skulle runt och fråga olika bensinstationer, affärer, övriga, om han kunde ställa en box "UFF", som folk kunde slänga deras kläder i.
Minns den väder då vi åkte, så var det regn - sol - regn - sol. 
och jag minns hur glad han blev när han fick tillåtelse att ställa uff box..
Han hoppade en gång och fötterna klappade. Det var enda gång jag fick se, första och sista gång.

Tyckte det var häftigt att sitta högt i lastbil medan alla små bilar körar förbi.
Så älskade han fjärilarna, att han hade flera tavlorna med fjärilarna,
några var riktigt stora, flesta var små.

Han åkte till Danmark för att studera, i Juelminde, Vi familjen skulle följa med och evt bosätta oss där, men föräldrar fick veta att det fanns en skola i köpenhamn, så de avslog, för Juelminde ligger i Jylland, och de ville inte jag skulle pendla.. (Gissa vad? Mamma fick veta först för ca 5 år sedan att det har och faktiskt har alltid funnit en skola mycket närmare Juelsminde, och det är här staden jag nu bor i)

Men så fick vi åka och besöka pappa å skolan, som var så stort att det såg ut
som herrgård med väldig hög loft/ta i sovrum.
Jag minns hur hans skola såg ut, grön biljardrum med folk,
och trädgård var ett strand.
Han pluggade Reshögskola, så han och hans klass kunde resa till Afrika och stanna där i 4-5 månader för att hjälpa och bygga skola åt dom afrikarna,
det var mamma som ville att pappa skulle åka till afrika för att rädda deras äktenskap, eftersom
han drogade sig, så mamma orkade inte mer så hon sa i den stil "Åk eller skillmässa"

Pappa skickade brev och foto, det var alltid speciell brevkuvert, så man visste det var från honom,
och foto var på honom som poserade på teckenspråk "HEJ - persontecken" Tex "Hej Johanna"
Det var fantastisk. Han upplevde en del, tjuvarna, trånga buss, så han medbringade rika erfarenheterna när han återkom hem, det var på natt och jag väntade, min mormor och micke passade på oss den natt,
jag kunde inte sova för jag visste att han skulle komma hem! Jag som har längtat honom så.
Så det var snart, sprang jag ut till honom där han ankom med taxi. Det var härligt att se honom igen.
Jag fick afrikanska kläder, kjol, tröja och hatt, jag fick höra historierna, som jag fick äran att demostera för klassen senare.

Pappa tog massor med saker från afrika, en stor mask med ormar i ansikte, och musik saker..

Men sen förändrade allt, han sjönk i missbrukarna, han hade en vän som jag tyckte mycket om, men han hade en sjukdom, epesilsi kanske, men så fick han anfall hos oss plötsligt, kom hem till oss och fick anfall, och så.. fick veta att han dog senare, av vilket grund vet jag inte. kanske överdos? vet inte alls.
Men efter denna situation, blev jag otrygg för hans vän och allting.
Folk kom och var fulla, och drog igen, pappa blev den ansvarlös och omogen pappa som aldrig var där för oss.

När han bestämde sig för att åka in till behandlingshemmet igen, Hur många gånger han har varit i behandlingshemmet vet jag inte, men när han blev nykter så förstod han hur mycket han älskade oss.
Han fick nog en chans mer när han passade mig och lillebror, året ca 1998, så fick vi bo hos en kennelgård,
i Glanshammar, pappa drog iväg när jag och lillebror sov i tvrummet, och eldpejsen hoppade lite på golv och det brann, min lillebror väckte mig, så släckte jag så gott jag kunde, det blev brännt på trägulv.
Så trodde jag att pappa sov, och kollade runt, men nej han var inte hemma.

Han drog igen till behandlingshemmet och slängde flera gamla saker, och få ett nytt omstart i livet.

Han misslyckades gång efter gång och efter gång. sista gång han beslöt sig för att vara farfar och morfar för sina barnbarn.. 
Då när min dotter var halvår gammal, kom han aldrig tillbaka, för han blev mördad.
Han fick aldrig chans att överbevisa att han verkligen vill avsluta sitt liv med bra liv som morfar och farfar, den mysiga som berättade sagorna för barnsbarn..


Kvinnan som förälskade i min pappa,
var min mamma och som heter Marianne,
Hon har två bröder som jag har ingen minne av,
Mormor dog av cancer, 1997, morfar dog ca 1986,
hans kropp orkade inte mer, morfar älskade tomtarna,
att han hade så många hemma och kom med i artikel,
min storebror ärvde dom.
Det var hårt tid min mamma uppvuxen, hon har alltid haft
övervikt problem, vilket läkarna gav fel mediciner, som idag är förbjudet,
När jag bläddrade i hennes fotoalbum så förstår jag inte varför de var hårt med
hennes övervikt för hon var så världens gulligaste barn i 60 talet.
Hon vuxte upp med en speciell passion för djur, och helst de "farliga",
Hon har ägt krododkil, ormar.. Vad mer vet jag inte, men tror nog många katter, eftersom mormor var så g a l e n  i katter, vilket hon har ärvt hennes katt-passion, så mamma har samling av katter, i porslin, olika material, det är nog ca 500 styck.

Roliga är att hon älskade orm, och har råttfobi, hur galet kan det gå till. ormar äter ju råttor?!
Hon i sin unga tider var lite för tuff, eftersom hon tog med sin boa.. eller pyton? ned i väska och gick ut..
min föräldrade hade även irländsk varghund, när jag föddes, så vaktade hund
mig, men det såldes till sist. (osäker på grund)

Vi uppvuxte med fåglar, katter, hundar..
Mamma upptäckte när jag inte regerade på ljud, så tog hon med mig till sjukhuset och kollade upp, läkarna sa att det var bara vaxpropp, och de skulle inte oroa sig,
Mamma på nått viss visste att läkarna hade inte rätt,
så de kämpade tills de fick äntligen diagnos att jag var döv, och kom i tidning angående detta.
Min mamma visste inte riktigt hur hon skulle komminucera med mig, eftersom jag nu inte kunde höra,
men de kom iallafall till en dagis, som fanns några döva med hörande barn, mamma satt med pappa och personalerna, övriga, där på bord fanns en skål med kakor, så personal visade henne hur man gör,
tecknade "kaka", och jag bara tittade på, så kom en flicka ca 5 år gammal, och sa kaka och tog upp den å åt.
så utbrast jag "Där kaka!"



Det var nu hon visste hur hon kan komminucera med mig, teckenspråk, nått som hon kan lära sig, och jag behärska mig, istället för talspråk.
Hon, min farmor, farfar, började på teckenspråkkurs, som jag minns att jag å jocke fick följa med.
Jag har ingen minne om pappa också lärde sig.

Jag avgudade inte min mamma, för hon var den stränga mamma som sa alltid nej, så jag tyckte hon var tråkig,
och att jag fick lära mig dammsuga och sånt, så tyckte jag att mamma var hemsk som tvingade oss barn att göra vuxet syssel, barnarbete, dumma mamma, men till sist kom hon på smart ide, att skapa ett schema, som vi fick stjärna för en syssel vi skulle göra så vi kunde gå på bio när vi har tjänt ihop tillräckliga stjärnor.

Det brukade hända att jag dammsugar i köket men sen när jag sorterar i köksoffa, så jag hittade en tidning och läsa i den istället, medan dammsugaren var fortfarande på, och mamma trodde att jag var duktig som dammsugade länge, när hon kom till mig i köket så blev hon inte alls .. glad.. 

Jag som 3-4 åring ville göra mamma & pappa glad, så jag stod upp kl 3 på natten och fixa kaffe, smörgås, och tände ljus och gick å lade mig, så vaknade min bror som väckte mamma, att köket nästan brann upp...
Jag gillade att göra kakor till mamma, jag blandade i allt olika sort mjöl, tex bakpulver, vaniljsocker, potatismjöl sirap i mikro och sa till mamma "SMAKA!" 
hon åt och sa det var gott, det blev jag stolt, och gjorde flera som smakade inte alls gott.

Hon var alltid den bästa att ha sällskap med, jag tror nog jag har ärvt hennes humör, 
när vi var på sjukhus, och när vi inväntade på doktor, så brukade vi larva oss i patientrum, för att tidsfördriva. 

Jag kom precis i tanke om en gång jag minns starkt, jag, mamma och pappa satt i ett hörnsoffa i sörbyängen som vi bodde längst, hoppade jag till efter ett vibrator i soffan som kändes som kanonskjut,
"Vad är det?!".. Pappa sa: det var mamma som fes... Mamma satt och rodnade lite..

Tills trots att pappa drack och knarkade, så trodde mamma att hon kunde hjälpa pappa att bli clean.
Hon gjorde allt för att vi familj skulle få ett lycklig typsikt svensson liv, 
Mamma gillade Saab, och pappa gillade volvo, vi hade hund, katt, och ett radhus. 
men efter pappa ständiga och konstant dumheter, så föll mamma med i skiten, 
dock dolde hon det bra, jag fick veta när jag gick i högstadiet, 
efter ett utvecklingsmöte eller sånt i skola, så sa mamma till mig; 
"Jag ska in till behandlingshemmet", och hon visade mig armar, och sa "jag har aldrig tagit sprutor, bara rökt." 
Mitt företroende och mitt tillit till henne försvann, vi kramade och jag gick ut i korridor, 
där var min lärarna, som väntade utanför, jag gick bara förbi dom och jag vände min ansikte och såg mamma som gick ut till korridor efter mig, vi fick sista ögonkontakt, jag vände om mig igen och gick raka väg tillbaka till lektion, där utbrast jag i gråt. 

Hon kom till behandlingshemmet, det var verkligen nått hon ville, hade mer styrka och vilja än pappa, 
och gjorde upplevelse fantastisk för oss ungar som besökte henne, vi älskade miljö, och personal, som jag såg som extra pappa, som vi brukade teckna till varandra "Jävla skit gubbe" och han till mig "Jävla skit unge". 
Efter behandlingshemmet återvände hon till livet och fann sin tro å lyckan, kom mycket långt i liv, med jobb. 
Min tillit till hennes hade förstört, eftersom det blev plötsligt bara jag ensam ute i miljö, folk som kunde utnyttja en sårbar människa, men nu idag har har hon varit clean så länge, och har hundar, katter igen, 
En människa som hon är fantastisk, hon önskar att få allt gjort förbli ogjort, men hon är förlåten. 

Jag älskar min mamma, och är stolt över henne som har lyckat komma långt i livet, 
att hon kunde sluta när leken är för bra. 
Jag pratar fortfarande med min mamma om förlutna för att förstå och det har hjälpt mig mycket. 
Min dotter älskar sin mormor troligt mycket, det motsatt gör min son, Storm, han är rädd för mormor, 
men gillar morbröder istället. lilla knäppisen! 

Jag älskar min föräldrarna, inget & ingen kan ändra på det.